Mörrum ligger i Karlshamns Kommun. Kommunsammanslagningen ägde rum 1966-67.
I Karlshamns Kommun ingå: Ringamåla, Halasjö, Hällaryd, Åryd, Mäserrum, Asarum., Svängsta, Mörrum, Elleholm,  Vekerum, Gustavstorp   och Björkenäs.

Mörrums By var på sin tid den största och folkrikaste i Blekinge. 1734-1735 innehöll Mörrums by 23 gårdar.
År 1805 utgjorde Mörrums sockens befolkning 1751 personer. Enligt 1858 års folkmängdstabeller funnos då inom socknen, 8 av prästeståndet, 21 ståndspersoner, 27 borgare på landet, 2071 av bondeståndet, 1083 alla andra. Summa 3210 personer. Befolkningen hade då på 54 år ökat med 1459 personer. Alltså nära fördubblats.

Mörrum var bland de första platser i Blekinge som den kristna läran blev predikad.1000-talet eller tidigt 1100-tal byggdes första kyrkan, ungefär på den plats där kyrkan ligger idag. Den första kyrkan var av trä s.k. Stavkyrka. Senare under 12 eller 1300-talet byggdes den av gråsten. 1774 ombyggdes kyrkan till dubbel bredd.

Mörrums första skola uppfördes år 1828. Skolan var belägen i Mörrum nära ån strax norr om Mörrums bro.

7 februari 1862 märktes häftiga och på varandra följande jordstötar, av vilka somliga var så starka, att möblerna flyttades i husen och marken rämnade på en fjärdedels mil, så det uppstod sprickor på två tums bredd.

Med sång emot havet styr forsen sin färd i den vackra bokskogen - det kan man med goda skäl säga om Mörrumsån - då den genom Mörrums samhälle  forsar och fall ilar sin väg mot Elleholm, där åns vatten mjukt och behagligt fångas upp för att lugnt och stilla möta havet. Mörrumsån har varit segelbar upp till Hästaryds sydspets, varifrån en del utlastning ägde rum.
 
 

Den 11-te maj har under långa tider betraktats som Mörrums nationaldag, då fisket med not i ån tog sin början. Den 11 maj som vi Mörrumsbor bäst känner till motsvarar valborgsmässoafton, den dag då fisket i ån under äldre tid tog sin början. I äldre tider var det tillåtit att ljustra lax, något som emellertid förbjöds år1775.
Gamla traditioner och sedvänjor levde länge kvar i Mörrum. Den första lax som fångades på våren vid varje fiskeställe, kallades Guds lax och skulle delas mellan prästen och socknens fattiga.
Den som förfogade över Kronans laxfiske skulle varje år till prästen lämna 16 och till klockaren 4 laxar, de skulle vardera väga minst ett pund stycket eller 8½ kg. I Gäddegölsnoten (Floden) skulle två stycken laxar anrättas för de män som deltog i fisket, samt för deras hustrur och barn.
Två stycken vedlaxar skulle utgå till den som släppte till ved för lyse och värme i fiskeboden när noten drogs om nätterna.
Notdragning görs i dag enbart Mörrums Nationaldag 11 maj Kl 18.00.
Första kända laxfirman i Mörrum startades redan år 1873 av Bernt Jeppsson, det var 13 år före järnvägen kom till Mörrum.. Bernt var bondson från Ljunsled och startade förmodligen sin affär där ICA-affären nu ligger .Sönerna Jeppe och Vigo fortsatte med rörelsen fram till 1968 då den upphörde. Sven Mattsson startade sin laxaffär 1895 och det var där A.B.S. Mattssons Laxrökeri och fiskaffär ligger nu ligger.

Området utmed Sölvesborgsvägen, från Mörrums bro till Tempo, har blivit klassat som det centrala av Mörrum. Hit har affärsverksamheten koncentrerats. Utöver de ledande affärerna Konsum och ICA har vi här ett flertal andra affärer och rörelser samlade. Här har vi också post och bank. Sven Gunnarsson var den förste 1865 som startade lanthandel på den plats ICA-parkeringen är idag.
Grosshandlare Sven Mattsson i Mörrum var den förste som hade lastautomobil inom Mörrums socken, fick tillstånd 20 okt 1915.

Från att mala sin säd mellan några stenar som drogs för hand, började man lära sig utnyttja vattenkraften och flera kvarnar byggdes. Där Mörrums Kvarn låg, byggdes nuvarande Laxakvariet som påminner om kvarnen i sin stil.

Man tillverkade öl och brännvin i gårdarna, men så förbjöds husbehovsbränningen år 1860. Dessa ångbrännerier ombyggdes i regel under 1880 och 1890-talen om till stärkelsefabriker. Stärkelsefabriken i Hästaryd vars byggnad står kvar än i dag, var på 1860-talet ett bränneri.
I Elleholm fanns sedan långt tillbaka bränneri och mejeri som ägdes 1861 av herr Lange.
År 1920 fanns inom Mörrum och Elleholm inte mindre än 10 stycken stärkelsefabriker.
 
 

På 1800-talet gick bönderna i Mörrum och Hästaryd samman och bildade ett Andelsmejeri.. Andelsföreningen bildades 1885, och byggnationen påbörjades samma år. Mörrums mejeri var i gång fram till år 1946, då rationaliseringen och övergång till större enheter uppgick i Karlshamns mejeri.
Postdeligensen Kristianstad - Karlshamn gick fyra gånger i veckan. Postverket upprättade kontrakt med olika skjutsentreprenörer. Tidtabellen för postdeligensen från Sölvesborg till Karlshamn var år 1878 efter att ha angjort Norje Gästgivaregård skulle postskjutsen vara vid Pukaviks poststation kl. 9 till 5 minuter över 9. Till Mörrum skulle posten komma kl 10 till 5 minuter över 10 på förmiddagen. Den första riktiga poststationen blev mitten av år 1919 förlagd till Kontoristen Karl Petterssons fastighet (Bergdahla) belägen vid stationsvägen något söder om Hotell Walhalla.  Första stationsföreståndare  sommaren 1919 var Fröken Vendela Augusta Karlén, Hon var född 1882 i Dals Ed I Älvsborgs län.
För närvarande finns posten på Konsum i en liten hörna, men skall övergå till att skötas av Konsum.

Vid bröllopet i Mörrum 1814 ingick Gustava Lovisa äktenskap med affärsmannen Conrad Plitt från Karlshamn, som senare  blev Consul i St. Petersburg. De hade inga barn. När Gustava Plitt blivit änka återkom hon till Mörrum i dec 1851, då hon väl låtit uppföra fastigheten "Sorgenfri" vid Mörrums bro.
Hon fick inte bo här någon längre tid, då hon avled i början av 1853,i huset bor idag två eldsjälar i Mörrums Hockey Yvonne och Jonny Nilsson. Under år 1852 upprättade änkefru Gustava Lovisa Plitt ett testamente på 30000 riksdaler till en fond för fattigvård i Mörrum.. Santessonska fattigstugan som den hette fungerade i ett 25-tal år.1878 överlämnade Ingeman Johansson en fastighet som han ägde till Mörrums kommun för att användas till fattighus, som inte rymde så mycket människor. Hjälpbehövandes antal var stort, så det uppstod en svår situation för de gamla och fattiga under 1800-talets senare del.
Tillkomsten av Mörrums ålderdomshem. Under 1901 uppförde hemmet av byggmästare Pär Nilsson Mörrum.
Första Föreståndarinnan anställdes nyåret 1902 för en årslön av 250 kronor.

Gamla Folkets Hus	Dagens som byggdes 1966	Villan i Tivoliparken Restaurangen brann ner 1939

Vid offentligt möte den 24 nov 1907 beslöts att bilda en Folketshusförening utan personligt ansvar.
Föreningens Styrelse valdes: Ordf Sven Melin, sekret Nils Svensson, Kassör S P Mattsson, V-ordf F O Pettersson och v- sekr Sven Sjöberg.
Den 20 dec 1908 rapporterade S P Mattsson att det med Sven Mattsson upprättade köpekontraktet av Tivoli hade granskats av Otto Bagges Juridiska Byrå och ansågs tillfredställande. Kontraktet föredrogs och godkändes och köpet av Mörrums Tivoli var därmed klart. Vid årsmötet den 30 jan 1910 beslöts inköpa en biografmaskin men man beslöt även att anställa en fast avlönad föreståndare för föreningen av en årslön på 800 kronor. Det byggdes en vaktmästarebostad som stod färdig sommaren 1916.
1929 byggdes en ny  utedansbana. Den anlades väster om den gamla dansbanan.
År 1946 inträder Erik Johansson i styrelsen och redan året efter övertager han platsen efter Nils Svensson som parkföreståndare. Under 10 år var Erik föreståndare sedan kom han med i styrelsen vid årsmötet 1957.
16 aug 1965 erhöll Folkets Hus bygglov till ett nytt Folkets Hus som byggdes av Skånska Cement  en kostad av 1,700.000 kronor. Den 5 nov 1966 hölls invigningsfesten. Den mäktiga stora träbyggnaden, inrymde två dansbanor, med anor från sekelskiftet, vars framträdande exteriör kanske många saknar, hade jämnats med marken och ersatts av en ny stor tegelbyggnad, som jag personligen tycker var ett stort misstag.
I feb 1978 var ännu en tillbyggnad klar, lagom till 70 års jubileum et.
Mörrum hockey hyr idag Folkets Park  för dans och bingoverksamhet. Mörrum Hockey påbörjade 2002 att bygga en ny utedansbana med tak. Den invigdes 18 maj 2003 med Thorleifs.
Allt som händer ute i vårt samhälle idag med förstörelse och slagsmål, kan jag nämna var som hände på Mörrums Tivoli 1902. Kommunalnämnden den 8 juni 1902 uttalade om missförhållande i Mörrums Tivoli. Detta uttalande skulle sändas in till Konungens befallningshavande och hade följande innehåll: I skrivelsen framhåller man - att ungdomen förstör sina pengar och att hela Tivolitillställningen med dess nöjen och ölutskänkning, helt och hållet planlagd på att pungslå folk, är sålunda för hela socknen en verklig skamfläck. Genom de stora folksamlingarna å Tivoli uppkomma dessutom lätt oordningar och slagsmål av oberäkneliga följder, såsom fallet var den 25 sistlidne maj. Då ett slagsmål av svåraste art påbörjades å Tivoli och fortsatte ända ner på Mörrums stationsområde. ( De besegrade fick retirera ner till Mörrums station och ta sin tillflykt på ett väster ifrån kommande tåg för att undkomma sina vederparter. De anfallande stenade till och med tåget) I skrivelsen framhölls att innehavaren av Mörrums Tivoli måtte skyndsamt bliva förbjuden att å Tivoli för allmänheten anordna dans och andra förlustelser jämte idkandet av öl och vinförsäljning

Demonstration för rusdrycksförbud tagit vid järnvägsstationen aug 1922

1918 beslöt man att låta listor för medlemsteckning cirkulera, för att starta upp en kooperativ förening.
150 personer tecknade sig och var bindande. Varje medlem skulle teckna minst 5 andelar á 10:-. Föreningen startade 22 sep 1918, och första årsmötet var 16 mars 1919. Viktor Lind var den första föreståndaren. 1920 i maj öppnades en filial i Vekerum, och senare samma år en i Elleholm.
Man planerade från 1960  att bygga en större varuhall i Mörrum , som blev verklighet 1966 . Öppningen av varuhuset ägde rum 24 nov 1966.

Vi har även haft riksdagsmän från Mörrum. Ola Jeppsson den äldre var den första var född 1791 död 1864 han föddes på Stålagården. Johan Ingemansson var född 1845 i Elleholm var skeppsredare och godsägare och riksdagsman, han inköpte senare Stensnäs gård i Mörrums Socken där han var bosatt fram till sin död.
Ola Jeppsson den yngre född 1887 och dog 1941 han kom in i riksdagen 1920 och han blev kammarens förste vice talman 1937, detta uppdrag innehade han tills han lämnade riksdagen. Ola Jeppsson utnämndes till landshövding på Gotland år 1938, detta uppdrag innehade han fram till sin död 1941.
Riksdagsman Per Albin Johansson född 1898 dog 1964.Kom till riksdagens andra kammare 1941.
Riksdagsledamot Thyra Löfqvist var den första och hitintills den enda kvinnan från Mörrum som varit i riksdagen. Hon var född i Ulricehamn 1905. 1942 invaldes hon i Mörrums kommunalfullmäktige, och från1957 inträdde hon i kommunalnämnden som sedan tillhörde fram till kommunsammanslagningen 1967.
1950 valdes Thyra in i riksdagen som första kvinnliga riksdagsledamoten från Blekinge. Thyra Löfqvist var ledamot av riksdagen fram till 1970.

Ola Jeppsson den äldre          Johan Ingmansson          Ola Jeppsson den yngre         Per A Johnsson   

        Tyra Löfqvist

Västra Blekinges Järnväg, eller Järnvägen Sölvesborg - Karlshamn var färdig år 1886 och gick i konkurs 1988. År 1902 inköptes Västra Blekinges Järnväg för en summa av: 1,300000 kronor.

Mörrums järnvägsstation tidigt 1900 -tal

Enligt  ett protokoll fört den 10 nov 1890 stod följande: " Inom Mörrums socken har under senare tiden uppstått en stor stenhuggareindustri bland bergen och stenbrotten i byarna, Vekerum  Hästaryd, Mörrum, Forneboda, Galleryda och Gustavstorp med flera ställen.

Stenhuggare och dagsverkare framför kranberget i Galleryda 1930

Härigenom har Mörrums kommun blivit ett tillhåll för allehanda löst folk från andra orters, till och med före detta straffångar vilka jämte en del av ortens befolkning söka arbetsförtjänst vid dessa stenhuggerier.
Ehuru en del av dessa stenhuggare äro anständiga och hyggliga arbetare lugn vådliga sällar, som i synnerhet om lördags och söndagskvällarna och nätterna samla sig å allmänna vägar och platser, ofta berusade, medhavande handklaver eller så kallade piglock, varmed de föranleder stora folksamlingar av byarnas och kringliggande orters ungdom, varefter dansnöjen med åtföljande skrål och oväsen tillställes, och nöjena ej sällan avslutas med trätor och svordomar samt vilda och blodiga slagsmål.
Fredliga vandrare och resande varda ofredade och överfallna med stenkastning, skymford, hugg och slag.
Det torde vara överflödigt påpeka, huru som detta oväsen är till stor olägenhet och oro för de i angränsande husen boende, vilka ej få njuta  hemmets frid om kvällar och nätter för dessa fridstörare, som varken akta hemfrid eller liv och lem, och ej sällan med sina våldsamheter nalkas gårdarna, inslår fönster, plundra och sönderbryter frukträd, ja till och med intränga i själva boningshusen, där de inte frukta ett kraftigare motstånd av dessa innevånare. Men ännu värre är, att genom detta tygellösa nattsvärmarliv inplanteras bland socknens ungdom, av båda könen, tuktlöshet, uppstudsighet mot överordnade, samt osedlighet och förvildning. Därav kom följande förslag: 1) Var och en som inom Mörrums Kommuns område upplåter plats, eller tillställer, vare sig offentligt dansnöje, lekstuga eller annan därmed gembördig tillställning, vare, vid bot av 20 kronor, pliktig att två dagar innan sådan tillställning får äga rum, och att någon av kommunens ledamöter skall närvara för ordningens upprätthållande.
2) Var och en som å, för allmänheten upplåten väg eller plats inom socknen medelst musik föranleder folksamling eller dansnöje böta första gång tio, och för varje därpå följande gång 20:- kronor
Närstående förslag föredrogs på stämman och blev efter sorgfällig granskning av stämman godkänt och antagit.

1978 delade Blekinge lansting ut kulturpriset, som Axel  Ingemansson, Maja Fajers, och Gunnar Mattsson fick dela på.

Källan ovan är tagen ur upptagningar av Axel Ingemanssons böcker.

Fabriksanläggningen "Atlantic" byggdes 1917-1918 av Grosshandlare  Sven Mattsson. Den 16 aug 1922 avled Sven Mattsson hastigt endast 52 år gammal. Någon lämplig efterträdare fanns inte , varför företaget fick träda i likvidation. Mellan 1923och 1926 hade man i liten omfattning en tvåltillverkning, som gav jobb åt  5 man.   År 1926 grundades Konserverings AB Atlantic, som tillverkade marmelad samt konserver av frukt, grönsaker, kött ock fisk, sillinläggningar såsom kryddsill och gaffelbitar samt rökta sillfiléer, med varumärket "Atlantic". Verksamheten hölls igång till 1930. Fabriken låg nere till 1936, då övertog Kalmar konservfabrik AB driften, där produktionen bestod av konservering av trädgårdsprodukter, vidare drevs en slakteriavdelning med svin och nötslakt. Anställda var upp till 100 personer fram till 1948-49, då produktionen stoppade.
1954 övertogs fabriken av Svenska Stålpressnings AB Olofström som tillverkade karosser till Volvo, tillverkning av verktyg, traktorgods, rostfria kärl och rostfria lister till bilar. 1959-60 byggdes en ny fabrik, totalt 500 man fick jobb. 1960 började man även att emaljera badkar, men pressning av badkar börjades 1961., då man flyttade karosseritillverkningen till Olofström.. 1962 i februari började diskbänkstillverk-
ningen. 1966 köpte Svenska Stålpressnings AB även in Kontrollslakteriet.
1962 invigdes Mörrums Bruk som idag är en av världens modernaste massafabrik. Den ägs av privata skogsägare i södra Sverige och ingår i Södra cell AB. Sysselsätts idag 450 personer. 150 lastbilar med massaved tas emot varje dygn.
En möbelfabrik etablerades år 1890 av Jöns holmström. År 1923 övertogs rörelsen av hans son Ivar Holmström.
Där Mörrums Finmekano nu ligger låg Kråkegårdens ekonomibyggnader. I dessa hade fabrikör Sven Mattsson sina svinstallar. En föregångare till dagens svinuppfödning i stordrift. I dessa byggnader inrymdes senare tvättmaskinfabriken Rurik. De tidigaste tvättmaskinerna som tillverkades här drevs för hand. Fabriken lades ner på 50-talet. Mörrums Finmekano startade i lokalerna 1959-60 av Erik Mattsson. Han drev företaget till 1977 då det överläts till Eli Pettersson och Olle Lundquist. Företaget har ca 30 anställda och är ett mycket högmoderniserat företag med modern teknik. Man tillverkar följdverktyg till storindustrin. Kunder bl.a Volvo, Alfa Laval och Valeo. Företaget har idag övertagits av sönerna Fredrik Elison och Kent Lundquist.
Kvarnar fanns det gott om i Mörrum, givetvis vid Mörrumsån också vid Gallån och östra orlunsån. Av kvarnarna i Mörrum kan man se spår av Mörrums kvarn (där fiskeakvariet nu ligger) till 1500 talet..
Rosendahla och Wittskövle kvarnar har funnits från 1600 talet. Vid en del av kvarnarna anlade man sågar, där man skar timmer till plank och bräder. Wittskövle hela område köpte Sydkraft upp för att säkra framtida vattenbehov. I Mörrums socken fanns inte mindre än åtta kvarnar.
Under 18000 talet senare del anlades en del mejerier. Det fanns sålunda två mejerier i Mörrum samt ett i vardera, Gutavstorp, Elleholm och Vekerum.
Brännerier fanns från mitten av 1800 talet. År 1864 fanns inom socknen sex stycken brännerier.1900 talet ändrades brännerierna om till stärkelsefabriker, som framställde stärkelse. Som sedan uppgick till åtta stycken.
Det fanns också två stycken sågverk i Mörrums socken . Det var Sågverket i Mörrumsryd och Gustavstorps Träförädlingsfabrik.
Vidare fanns det år 1945 fem stycken trädgårdsmästare och elva stycken smeder och smedmästare som verkade i Mörrum.
Det fans två tegelbruk , ett i Vekerum och ett i Lönnemåla.
I mitten av 1880 talet började de första stenhuggarna ett hugga gatsten i Mörrums soken.Det var A.K. Fernström som drev stenhuggeriet. Hela riksvägen genom blekinge och upp till Kalmar knottsattes. Det gick mycket knott på export framförallt till Tyskland, Polen, Holland, Belgien och England  m.fl. länder

Texten ovan är utdrag ur Mörrums Hembygdsförenings  böcker.

Idag kan Mörrum erbjuda inte mindre än Sju matställen  som även några av dessa har underhållning under sommaren. Det bjuds även på gratisunderhållning i IOGT parken under juli och augusti av Kulturfixarna.
Kyrkan har Musikvecka i juli . Det bjuds upp till dans i Mörrums Folkets Park Vår och Höst med Motion och Trivseldans Och på sommaren varje söndag med kända orkestrar. Här finns en vacker golfbana.
Mörrum har många idrottsföreningar som bedriver en stor ungdomsverksamhet samt i elitsammanhang.
Mörrumsån är en livsnerv för oss har i Mörrum . Kom hit själva och se när vattnet rinner genom bokskogar, forsar,och fallet som finns mitt i byn, där kan du även se laxen hoppa i fallet på höstkanten, och ser du ingen eller du kommer på sommaren, så kan du besöka det stora laxakvariet. Där har du garanti för att få se laxen.
11 maj är mörrums nationaldag med marknad och notdragning i ån. Hela sommaren besöks av sportfiskare från hela världen som drar upp tonvis med lax. Det finns mycket att skriva om Mörrum  men nu får det vara tillräckligt.

Välkomna till Mörrum och upplev den vackra naturen och musiklivet i bygden. Här finns tillgång till havsbad och en fin camping som heter Rosornas Camping, och även en fiskecamping.